Muskelsträckning

Sträckning är en mindre sönderslitning av muskelvävnad. Sönderslitningen beror på att muskelkraften i rörelsen överstigit vävnadens hållfasthet, vilket kan ske då vävnaden inte är förberedd på kraftens storlek eller typ. Om vävnaden är förberedd, genom att utsätta vävnaden för successivt ökande kraft och olika typer av påfrestning, ökas hållfastheten och förmågan att utstå belastning.

En muskel är oftast som svagast och mest utsatt för tension (utdragning) i sitt mest utsträckta läge. Därför bör sådant undvikas när man tar ut stor kraft, då det är i dessa lägen som muskelbristningar uppstår. Typexempel är då man spurtar i löpningen och tar ut löpsteget, och råkar ut för muskelsträckning i lårets baksida. Genom att ändra löptekniken och se till att muskeln inte är stram kan sådana lägen undvikas, vilket minskar skaderisken.

Sönderslitning kan också ske vid rörelse som muskeln inte är van, t ex då vinkeln på kraften ändras, på samma sätt som ett papper: Man kan hänga många kilo i ett A4-papper om det anbringas rakt, men om papperet vrids brister det omgående. I muskeln sker det då musklerna inte arbetar i sekvens, då de är dåligt koordinerade. Genom att träna koordination kompenserar muskeln för detta och håller för snedbelastningen.

Vid muskelbristningen uppstår en blödning. Blödningen startar en inflammation, med bland annat svullnad och smärta, vilket är kroppens läkningsmekanism och sätt att motverka ytterligare skada. Genom att snabbt förhindra att blödningen fortsätter, genom till exempel tryck med elastlinda, kan man begränsa den efterföljande inflammationen, vilket förkortar läkningstiden. När inflammationen väl uppstått kan den i sitt akuta skede (första 2-3 veckorna) behandlas med antiniflammatoriska läkemedel (till exempel Magnecyl, Ipren eller Voltaren) i tablettform – observera att lokalbehandling inte har någon dokumenterad effekt.